Många gånger kan användare upptäcka att vi inte kan komma åt en dator i vårt nätverk, en webbplats, en resurs i nätverket, etc. Det är därför, så ett av de mest användbara verktygen vi har för att diagnostisera anslutningsproblem är det så kallade ” tracert ”Eller” traceroute ”Som gör att vi kan veta vilken rutt vi passerar tills vi når destinationsvärden. I den här artikeln kommer vi att förklara vad den är till för, hur den kan användas och vilka alternativ detta kommando har tillgängliga på alla operativsystem.
Vad är Tracert eller Traceroute
Tracert-kommandot körs i kommandotolken på Windows operativsystem. Tack vare detta kommando kan vi hålla koll på paket som kommer från en värd. När vi kör “Tracert” -kommandot får vi en statistik över nätverksfördröjningen för dessa paket, vilket är en uppskattning av det avstånd som kommunikationen slutar på. Detta kommando är inte exklusivt för Windows-operativsystem, på UNIX, Linux och OSX kallas detta kommando "Traceroute" och gör detsamma som i Windows-operativsystem.
Hur Tracert- eller Traceroute-kommandot fungerar
Tracert-diagnostikkommandot bestämmer rutten till en destination som anges genom att skicka "ICMP-eko" -paket med Internet-meddelandeprotokollet känt som "ICMP" till värddestinationen. Dessa paket som skickas använder standardtidsvärden (TTL), eller som vi anger med hjälp av Tracert-kommandoalternativen.
När vi skickar ett paket med data minskar routrarna denna TTL för paketet med en enhet innan de vidarebefordrar paketet till nästa punkt på banan. Tack vare TTL kan vi därför veta hur mycket "hopp" som paketet har gett från ett ursprung till en destination. Men när TTL för ett paket når noll, utan att nå sin slutdestination, returnerar routern ett ICMP "Timeout" -meddelande till källenheten.
Tracert-kommandot fungerar genom att först skicka ett "ICMP echo" -paket med en TTL av 1 och ökar TTL med 1 på varje efterföljande överföring, tills det når slutdestinationen eller tills den maximala TTL har nåtts. Tack vare de mellanliggande routrarna som returnerar ICMP “Timeout” -meddelandet, kan vi veta vilken rutt datapaketet skickat från vår dator till destinationsvärden följer. Det kan dock hända att vissa routrar skickar TTL-”Timeout” -paket utan varning och dessa paket är osynliga för Tracert-kommandot.
När vi väl vet detta kan vi förstå att Tracert-kommandot fungerar genom att på skärmen visa en ordnad lista med mellanliggande routrar som returnerar ICMP-”time-out” -meddelandet. Låt oss titta på ett exempel genom att ange Tracert-kommandot www.redeszone.net i kommandotolken:

I bilden ovan av Tracert-kommandot till vår webbplats www.redeszone.net kan vi se att för att komma till destinationswebservern måste du göra åtta hopp. I varje hopp visar det dessutom minsta, genomsnittliga och maximala tiden för varje hopp i datapaketet. I detta specifika fall kan vi se hur vissa av dessa data inte ger dem, och det är därför de visar en asterisk.
Hur kan vi använda TRACERT-kommandot för att upptäcka problem
Tracert-kommandot kan vara mycket användbart för att ta reda på om det finns ett problem på väg till en dator på det interna, externa nätverket eller webbplatsen. Föreställ dig att du vill gå in på vår webbplats www.redeszone.net, och webben laddas inte. Förutom att vi till exempel utför en PING mot vår webbplats kan vi också utföra Tracert-kommandot för att ta reda på om kommunikationen till destinationsvärdet går förlorad eller avbryts vid någon tidpunkt på vägen. Tack vare dessa resultat kan vi ta reda på när problemet inträffar och till och med meddela dem att lösa problemet på nämnda router, eller om det är på det interna nätverksnivån att kunna lösa det.
Vi måste komma ihåg att tracert-kommandot är mycket användbart i mycket stora lokala nätverk, där ett paket kan välja olika vägar för att nå sin destinationsvärd. Tack vare detta kan vi veta vilken utrustning datapaketet går igenom och därmed förbättra prestanda för det lokala nätverket. Nu kommer vi att se ett exempel på vad som händer när kommandot Tracert skickar ett datapaket som inte kan nå sin destination:

Som vi ser paketet hoppar från router till router och letar efter destinationsvärd. Vissa routrar visar felmeddelandet om "timeout", det beror på att de troligen har begränsad spårning på sina datorer eftersom det är en del av operatörens interna nätverk.
Tracert-kommandoalternativ
När vi använder Tracert-kommandot, förutom att skriva Tracert-kommandot och IP-adressen eller servernamnet i systemsymbolskonsolen, kan vi skriva en serie alternativ för att ändra eller få extra data, för detta måste vi ange kommandot “Tracert ”Ett mellanrum och följde ett av alternativen som vi anger nedan. Ett exempel skulle vara: Tracert -d 192.168.1.1
Låt oss se vilka alternativ vi har:
- -d: Det här alternativet gör att Tracert-kommandot inte utför en DNS-sökning på alla IP-adresser. Det vill säga istället för att visa routerns namn kommer det bara att visa oss sin IP-adress.
- -h: Detta alternativ tillåter oss att ange antalet maximala hopp som Tracert-kommandot kan utföra. För att göra detta måste vi ange kommandot enligt följande. Tracert -h «antal humle» «ip-adress eller värdnamn» .
- -j: Det här alternativet är att ange för tracert-kommandot vad som kommer att vara det strikta ursprunget till begäran till värden. För att göra detta måste vi ange alternativet -j, ett mellanslag, följt av den källvärd vi vill ha. Det fungerar bara med IPv4 IP-adresser.
- -w: Detta alternativ används för att ange den maximala väntetiden i millisekunder i varje svar innan anslutningsfel ges. För att göra detta måste vi ange alternativet -w, ett mellanrum och tiden i millisekunder vi vill ha.
- -R: Detta alternativ används för att följa returrutten. Det fungerar bara med IPv6 IP-adresser.
- -S: Detta alternativ tjänar till att indikera för tracert-kommandot vilken källadress vi vill använda. För att göra detta måste vi ange alternativet -s, ett mellanslag, följt av käll-IP-adressen.
- -4: Detta alternativ tjänar till att tvinga användningen av IPv4 IP-adresser.
- -6: Detta alternativ hjälper oss att tvinga användningen av IPv6 IP-adresser.
Som vi har sett hjälper Tracert-kommandot oss inte bara att veta vilken rutt sändningen av ett datapaket tar till dess slutliga värddestination. Men det hjälper oss också att diagnostisera nätverkets prestanda, om det finns ett fel i någon intern router i vårt lokala nätverk, eller om det finns ett problem i någon extern router till en annan server. Utan tvekan kan tracert-kommandot klargöra många tvivel och frågor om ett nätverksproblem som vi har. Om du har några frågor, lämna det till oss i kommentarerna.
